Slavar av Carin

900 f.Kr. till 340 f.Kr. Stadsstaternas tid. I de grekiska stadsstaterna var det inte ovanligt att den glasklara majoriteten av befolkningen bestod av ofria människor. Gruppen bestod av kvinnor, människor som flyttat in i stadsstater utifrån, och det folk som utgjorde en tredjedel till halva befolkningen i varje stadsstat – slavarna. Gruppen har fått sitt namn efter vad de var, just ofria. Deras rättigheter var olika, men det de hade gemensamt var att de inte hade någon rätt att vara med i det politiska livet. De kunde inte påverka – och förlorade därmed en av människans idag viktigaste rättigheter. De som hade det värst var slavarna. Alla stadsstater hade slavar, men vissa hade fler, och andra färre. Aten, med mest ofria människor, hade även det högsta antalet slavar. Under den värsta tiden i Aten hade stadsstaten 400 000 invånare. 325 000 av dem var slavar.

Människorna som hade normala rättigheter i det grekiska samhället hade inget problem med slaveriet. De var i det närmaste okänsliga när det handlade om slaveri. Man såg det som någonting självklart, och ansåg att utan slavarna skulle inte staterna fungera – men tydligen ansågs det inte så viktigt att de kunde betala arbetet de fick gjort med hjälp av slavarna. De grekiska slavarna arbetade främst i de mer förnäma människornas hushåll, i gruvor, och i jordbruket, och det var inte ovanligt att de då och då utnyttjades sexuellt. Om de inte lydde straffades det hårt. En vanlig metod var att bränna slaven med ett glödande järn. Ett annat straff – som var ännu värre, var att bli nerskickad och jobba i gruvorna på livstid. Där kunde de aldrig bli fria, utan tvingades jobba under de värsta förhållandena tills de dog – vilket oftast inte tog särskilt lång tid.

I den grekiska lagboken stod det att man skulle behandla slavarna väl, men något sådant existerade inte, utom i få undantagsfall. Slavarna betraktades som utlänningar utan medborgerliga rättigheter. Det så kallade ”fria samhället” i Grekland hade minst sagt många svarta fläckar.

Det var enkelt att skaffa sig slavar. Det fanns otaliga slavmarknader och många köpmän som enbart specialiserade sig på slavar. Stades Bysans i Grekland var den dominerande staden inom slavhandeln. Öarna Cypern, Chios, Samos och Delos hade också kända slavmarknader.

I Aten höll man vid fullmåne varje månad en slavmarknad.

Man kunde även hyra slavar under en kortare tid.

Slavarna var ofta offer efter krig, som den förlorande staten lämnat efter sig när de flytt. Det var lätt att övervinna en efterlämnad armé, och att sälja fångarna som slavar var enkelt och lönsamt.

Fenicierna och atenarna skaffade sig ofta slavar genom sin flotta. Det skedde på samma sätt, fast till havs.

Ett annat enkelt sätt var att helt enkelt ”hitta” slavarna. Den fattiga delen av befolkningen brukade lämna sina nyfödda barn i skogar eller gathörn, eftersom de inte hade råd at försörja dem. På det sättet kunde du finna ett efterlämnat barn, ta med det hem, och uppfostra honom eller henne som din slav.

Men – som sagt fanns det undantagsfall. Dock var dessa få och inträffade mycket, mycket sällan.

”Undantagsfallen” betydde att slavarna blev fria genom att de blev friköpta, eller att deras ägare dog, och att i sitt testamente skänkte slavarna frihet.

Det kunde även vara så att slavar som sysslade med affärer kunde spara pengar, och vissa fick även fritt bestämma var de skulle bo. Det fanns slavar som ägdes av staten, och som var som vilken människa som helst, utom när deras ägare behövde dem till arbete. Vissa slavar fick vara med under religiösa sammankomster och fester och kunde till och med få bli begravda i deras ägares familjs gemensamma grav.

Det fanns slavar i Sverige också. Här kallades de dock för trälar – men det var en av de ganska få skillnader som fanns mellan Greklands slavar och Nordens trälar. Det fanns slavmarknader på båda platserna, och vikingarna, som var det folk med mest trälar (de kan beskrivas som Nordens atenare), använde dem på samma sätt som slavägarna i Grekland, nämligen till allt.

Man sa att samhället inte skulle fungera utan trälarna. Och de hade inte heller några rättigheter. Man behandlade alltså slavar så gott som lika hemskt i hela världen.

Carin Lindquist

This entry was posted in Antikens Grekland and tagged . Bookmark the permalink.

1 Response to Slavar av Carin

  1. Malin says:

    Sluta skriva så bra!!!

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s