Olyckan av Anton

Olyckan

 En snöig december dag. Jag var på väg hem från jobbet. Det var en sådan fruktansfärd snöstorm att jag inte såg en skymt av vägen framför mig. Mitt barn olle stört grät i baksätet. Jag försökte trösta honom men jag behövde alltid ha fokus på vägen. Just då hände det, KRASCH!!!

Jag vaknade och hade extremt ont i huvudet och kände mig svag jag låg helt in klistrad inuti bilen, Krock kudden hade lyckosamt slagit ut. Jag kände en extrem hetta emot mitt huvud och hörde hur brandkåren hade anlänt till platsen. Den andra bilen hade tagit eld. Jag hörde hur den okände personen skrek inuti i bilen. Brandkåren skyndade sig till den brinnande bilen. Då slog det mig vart är olle var är mitt barn. Jag hörde ett väldans skrik i baksätet jag vart överlycklig han levde mitt barn hade överlevt krocken. Och jag fick helt plötsligt nya krafter.

Brandkåren märkte att bilen läkte bensin. Och det var verkligen inte bra om elden från den andra bilen skulle sprida sig skulle vår bil också ta eld. Dem försökte få ut mig ur bilen men jag skrek at dem skulle försöka få ut mitt barn först. Det tog kanske fem minuter för att få ut olle. Sedan började dem med mig dem behövde klippa taket med en stor plåt sax tillslut fick dem ut mig och skulle skjutsa oss in till sjukhuset. Vi fick åka en varsin ambulans. Inuti ambulansen Fick jag ren syrgas för att inte smärtorna skulle kännas. Jag visste att det var något som hade hänt för att ambulansföraren för sökte lugna ner mig. Men jag kände inget särskilt.

Olle mådde jätte bra en månad senare och hade varken inre eller yttre skador. Men dessvärre har det hänt en fruktansvärd sak med mig. Jag var tvungen att amputera mitt ena ben. Benet gick av upp till knäet Mitt bilbälte hade snurrat runt mitt ben och det vart ett väldans tryck så att muskeln liksom sprack ut genom benet. Som tur var han dem kapa benet upp till knäet om jag skulle ha legat kvar längre med bältet runt mitt ben hade dem behövt kapa av hela benet. Från och med nu kommer jag att få åka rullstol ett tag till innan jag kommer få mitt träben.

Nu efter några år har mina skador läkt i början var det jätte jobbigt jag fick mycket skavsår.

Men nu har jag lärt mig att behärska dem. Doktorn berättade efter olyckan att det var några som bodde där olyckan inträffade vi hade jätte tur eftersom det är helt öde på människor där ute. Dem hade bara hört en smäll från en början tills dem sprang ut och kollade vad som hade hänt men dem såg inte vad det var dem såg bara en stor eldslåga. Efter det som hade hänt har jag åkt och hälsat på dem som räddade mitt liv.

This entry was posted in Noveller och berättelser and tagged . Bookmark the permalink.

1 Response to Olyckan av Anton

  1. Mattias Ullberg says:

    Wow känns som på riktigt

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s